Sorgesång över Heath

Heath.

Du var ju vacker. Kvinnor som man drömde om att älska - de älskade dig.

Och du var en hjälte.

En modig cowboy som vågade det ingen cowboy någonsin vågat förut.

Casanova är odödlig. Du också.

Alltså det är helt sjukt. Jag kan inte låta bli att tycka det. Heath var ju mannen jag skulle kunna tänka mig att vara. Men han ville dö. Jag får det inte att gå ihop, också bortom skilsmässor och knark. Casanova är odödlig. Heath är odödlig.

Jag är lite onormalt uppriven över det här. Heath får inte dö. Mercury och Lennon kunde aldrig dö. Innan jul läste jag en roman om människor som vill dö. En av dem vill dö för att han inte får göra det han älskar (hans band har splittrats och hans liv är musiken). I slutet är han gatumusikant och erkänner väl i princip att alla hans drömmar inte slog in, men att han fortfarande uppfyller sitt livs dröm. Det var lite fascinerande... Självmord hugger ju tag i mig av förståeliga skäl, inte för att jag går och tänker på det, men brorsan dog ju så. Kände mig tvungen att klargöra bara att jag inte har några planer åt det hållet men jag har min bakgrund och sådär.

Mattias säger:
Heath Ledger är död, det känns konstigt

Johannes säger:
Han får inte dö. Han var ju en man tyckte att Heath, heath skulle man va. Vacker, med vacker fru och typ en homosexuellas förkämpe samt talangfull. Och så dör han. Det är alltid lite upprivande tycker jag, när någon som jag tycker har så mycket tar livet av sig.
Johannes säger:
Kanske för att det i hans död finns ett krav på ett löfte, " ta vara på det jag inte kunde se, inte kunde känna".

(edit: det kan ha varit knark. Överdos. Men det är väl samma sak egentligen. )

Sorgesång över Heath och andra som blåst ut sitt ljus:

Laleh - Snö (jag har inte glömt hur det är att älska)

http://www.youtube.com/watch?v=gH-nywfotBc

Då vet du att jag finns, att jag finns kvar hos dig
Trots att jag alltid springer, är jag där du hör mig
Om du inte hör mig, om du inte gör
Så ska jag sjunga för dig, precis så du hör
Jag älskar dig

Extra Material:

Mattias om Heath:

http://yeahskivas.bloggagratis.se/

Och:

Jag minns vad pappas fru sa till mig om hur hon kände när Lennon dog.

Att det var märkligt när ens idoler börjar dö. Hon kände sig vuxen. Det gick inte tro på sagor längre. Lite av den känslan är det. Heath för evigt!