Passar på att skryta lite

Mitt vinylsamlande går framåt...

Nu har jag fått tag på denna klenod som inte smäller illa!

Days Like These

"Poor old Johnny Ray!"

- Dexys Midnight Runners

blev:

"When everything falls into place like the flick of a switch

Well my mama told me there'll be days like this "

- Van Morrison

Jag skrev värsta inlägget igår.
Men det försvann... Jag nöjer mig med att säga att motvinden som höll på kasta mig överbord blev till medvind. Jag förs framåt av kraftiga vindar, just idag är jag stark.

Så mycket hade kunnat gå så illa på måndagen. Det började med en ond cirkel där en glad utekväll med vin, kvinnor och sång blev ölhäng med Petter bland gammstekare och sedan var det nåt mer som gick åt pipan jag minns knappt vad... För när 10 veckors praktik som jag inte såg fram emot blev 15 veckor, med risk för 20 veckor tänkte jag att det här går inte - nu hoppar jag av det här. Och då menar jag hela skutan, då skulle undersköterskeplanen varit ett minne blott och jag varit redo för Plan B vilket innebär att lämna landet och byta namn minst samt att alltid nöja mig med det näst bästa (resten av planen är hemlig, men jag har en). Istället gick jag hem samma kväll som på moln, Van Morrison ekade i huvet och jag var sådär glad att jag hade kunnat bli kär första fina ansikte som mötte mig, men som tur var för Statoilpersonalen var det en karl som stod där så jag nöjde mig med att köpa cigarrer och fira mig hela vägen hem till pappa, som var hemma från missionsresa i Tanzania och gav mig fina presenter (choklad, supporterklenoder och framförallt ett äkta masaityg... riktigt fint, det känns stort att hålla det i handen!).

Igår kväll var världen bara vacker alltså.

Förra onsdagen, slalom i Bygdsiljum med David och Tobba. De åkte snowboard. Snowboard är för nördar!

Mitt kylskåp kvällen innan den 25e: tomatpuré, buljongtärning, grenadine-essens, ketchup, smör, bakmargarin, karamellfärg

Sen gick jag på News med David, när den efterlängtade dagen 25e väl kom!

Alla var där! Underbar kväll

Sebbe och Niklas var där, tillsammans som i gamla goda tider. Jag och Niklas nostalgisjöng lite "Jag är överkonstapel Bastian och är en vänlig man, för det tycker jag att alla borde va" men Bastian stolt över att ha ett Kamomilla-namn klappade takten

Ola var där också, han var på min idé om andaktsgrupp... Så det kändes ju kul förstås.

En idé som det kommer mer om när jag vet mer.

Lördagen började finfint med lite inredning av mitt rum

Den fortsatte med att jag tvingade med Petter på Scharinska och Folkets Jubel

Sen borstade vi tänderna... för man vet aldrig när man träffar henne!

Är detta Scharinska?

Nä.

Jag fick med mig fel pass.

Vi hamnade på... Harrys.

Goda tider eller?

De här klottren mötte mig på väg hem från måndagens goda nyheter

Jag blir alltid lite glad av dem

Gick hem till pappa på middag och satt och filosoferade med honom och hans fru

Vi tittade en hel del på gamla bilder och scannade några av dem...

Del 1 i en överraskning jag jobbar på.

På gammbilderna såg man att pappa hade råsnygga kläder när han var ung, de fattas mig. Jag tänker spara mina.

Pappa var för övrigt också snygg på den tiden, men det finns nåt vackert i att se snäll ut också.

Tistou käkade äpple

JAG BJUDER PÅ EN GLADLÅT TILLS VIDARE!

http://www.youtube.com/watch?v=7z9bPrUark4

(... och drar mig till minnes när jag på i somras på krogen kastade mig fram till Mattias N och skrek, "nu har jag hört Save Ferris Eileen-version... SÅ SJUKT DÅLIG!!!" och fortsatte svära över det halva kvällen. Jag kanske helt enkelt saknade hängelbyxorna?)

Sorgesång över Heath

Heath.

Du var ju vacker. Kvinnor som man drömde om att älska - de älskade dig.

Och du var en hjälte.

En modig cowboy som vågade det ingen cowboy någonsin vågat förut.

Casanova är odödlig. Du också.

Alltså det är helt sjukt. Jag kan inte låta bli att tycka det. Heath var ju mannen jag skulle kunna tänka mig att vara. Men han ville dö. Jag får det inte att gå ihop, också bortom skilsmässor och knark. Casanova är odödlig. Heath är odödlig.

Jag är lite onormalt uppriven över det här. Heath får inte dö. Mercury och Lennon kunde aldrig dö. Innan jul läste jag en roman om människor som vill dö. En av dem vill dö för att han inte får göra det han älskar (hans band har splittrats och hans liv är musiken). I slutet är han gatumusikant och erkänner väl i princip att alla hans drömmar inte slog in, men att han fortfarande uppfyller sitt livs dröm. Det var lite fascinerande... Självmord hugger ju tag i mig av förståeliga skäl, inte för att jag går och tänker på det, men brorsan dog ju så. Kände mig tvungen att klargöra bara att jag inte har några planer åt det hållet men jag har min bakgrund och sådär.

Mattias säger:
Heath Ledger är död, det känns konstigt

Johannes säger:
Han får inte dö. Han var ju en man tyckte att Heath, heath skulle man va. Vacker, med vacker fru och typ en homosexuellas förkämpe samt talangfull. Och så dör han. Det är alltid lite upprivande tycker jag, när någon som jag tycker har så mycket tar livet av sig.
Johannes säger:
Kanske för att det i hans död finns ett krav på ett löfte, " ta vara på det jag inte kunde se, inte kunde känna".

(edit: det kan ha varit knark. Överdos. Men det är väl samma sak egentligen. )

Sorgesång över Heath och andra som blåst ut sitt ljus:

Laleh - Snö (jag har inte glömt hur det är att älska)

http://www.youtube.com/watch?v=gH-nywfotBc

Då vet du att jag finns, att jag finns kvar hos dig
Trots att jag alltid springer, är jag där du hör mig
Om du inte hör mig, om du inte gör
Så ska jag sjunga för dig, precis så du hör
Jag älskar dig

Extra Material:

Mattias om Heath:

http://yeahskivas.bloggagratis.se/

Och:

Jag minns vad pappas fru sa till mig om hur hon kände när Lennon dog.

Att det var märkligt när ens idoler börjar dö. Hon kände sig vuxen. Det gick inte tro på sagor längre. Lite av den känslan är det. Heath för evigt!

What's going on?

Här kommer en lång bildkavalkad med vad som händer och inte i mitt liv, allt genom linsen på min mobilkamera och enligt mina beräkningar kommer detta göra mig sååååå 2000-tal.

Bild 1: Så påpälsad som gick (halsduk, mössa, dubbla huvor) gick jag till jobbet söndag morgon. När jag kom fram sa jag högt: "Äntligen lite riktigt januarivinter!", bara för att få svaret " vadå? En minus?"

Söndag kväll,

fikahäng hos mig

Min vapendragare David berättade att det var slut på senaste kärlekshistorien

Tobberos berättade om sitt senaste projekt Spraydate och hann även

med en riktigt vass utläggning om vikten av att reflektera över ens liv och vilket håll man vill att det ska ta vägen.

Som vanligt var han den stekigaste klädikonen jag känner.

Själv var jag sliten efter en hård jobbhelg, så lite häng satt inte fel!

Bakgrundsmusiken var Ta mig till Havet i vislegenden Göran Sergels tappning

(Tobbes morbror)

En vecka tidigare gick lördagkvällen åt till att göra ingenting med Sebastian.

Ändå lyckades jag stanna till minst 03 och vi hann nog som vanligt gå igenom hela livet på den tiden.

Tyvärr har jag inga bilder från mammas 61-årsfest, men den var grymt trevlig

Eftermiddagen samma lördag (som jag hängde med Sebastian på kvällen)

var det Olearys med Andreas. Han bjöd mig på käk och det var ju otroligt sjyst!

Tyvärr visades inte Kolapojkarnas match (Everton...) utan istället fick Andreas slita sitt hår över 1-1 hemma mot Birmingham för Gunners. Jag kunde inte låta bli att hålla på underdogen i slutet, lite svagt av mig som kompis där, Andreas hade ju trots allt gödit mig och allt!

På söndagen samma helg (märker ni vilken oordning allt är i?!)

blev det häng i Saras stuga med hennes två ex, Johan & Filip samt hennes kompis Sanna.

Alla är jättesmå och minns inte ens Skurt, men det blev riktigt kul ändå.

Sara gör fika

Filip och Sara gör något, jag vet inte vad

Pinnbröd

(respekt att de hade ordnat det!)

Sen spelade vi rollspel och jag skrämde livet ur tjejerna, haha!
Mest värt var när Sanna gömde sig under sin filt när jag unleashade min

tolkning av skogshuggaren Sasja!

Blåbärssoppan var underbar, mest för att det var så förbannat kallt.

Har inte frusit så mycket på väldigt, väldigt länge.

Sebastian gör en filosofisk utläggning

Efter nyår och allt var över hade saker och ting börjat lugna ner sig och jag och Anna hann hänga lite. Men blev aldrigt riktigt som förr tyvärr. Tiden har väl sin gång helt enkelt...

Jag och David svepte några Cuba Libres och drog på Scharinska helgen efter nyår.

Var ganska dött ärigt talat, men helt okej ändå.

Nyårsdagen ströp min storasyster ihjäl vår katt Wille

Och jag och Petter drack groggvirke (Russchian och Shirley Temples)

Medan vi tittade på skönhetens gudinna få nobben av en uppenbart sinnessjuk riddar Ivanhoe

Vad är väl en förlovning värd mot lady Rebecka?

Petter, nyår

Lisse och Ida, nyår

Jag på väg från jobbet till nyårspartajet

Jag och Father Christmas på lilla julafton, 29 dec

Här min storasyster Emilie och hennes fästman Henka, som verkar ha flippat. Detta är på extrainsatta julafton, den 29e december.

Intressantare inlägg kommer senare, till dess kan jag rekommendera mitt inlägg om År 2007 på samma sida!

Vinceró!

Vi har alla våra drömmar.
Jag har många drömmar, små och stora.
Många alldeles för stora, jag förstår det nu. Men jag behåller dem, en dag ska jag skrapa på ytan av allt jag ville göra, vem jag ville vara.

Men det finns också de där små som ju inte borde vara så värst svåra att genomföra. Dem brukar jag vara rätt bra att ta tag i. Jag drömmer mycket om att resa till exempel och det gör jag också ganska mycket. Men det finns andra små drömmar som ibland verkar helt omöjliga att genomföra. En av dem har alltid hindrats av att det kräver vänner som också vill vara med, sen högstadiet har jag försökt, oftast med Joakim faktiskt och han var helt omöjlig. En som en gång nästan var med på tåget tittade bara på mig senast och sa " snackade inte vi om det där i högstadiet?". Så har det varit fram tills att jag till och med glömde bort den. Då är det så väldigt stort och vackert när Sebastian tittar på mig och säger " Johannes, det är klart att vi ska göra det!".
Fantastiskt.

En dröm är en dröm, oavsett hur liten. Ännu en inom räckhåll!

Dagens citat får bli

In your cold room watch the stars that tremble with love and with hope...

Vanish, o night!
Set, stars!
Set, stars!
At daybreak I shall win!
I shall win!
I shall win!

- Nessun Dorma / None shall sleep

Här är ett underbart filmklipp om någon vars drömmar slår in, som tar i hjärtat. Fantastiskt bra aria också, Nessun Dorma:
http://www.youtube.com/watch?v=DelJrP3P7tA

Här är en sång om drömmar, med syrrans band jag svurit att hata.
Man ska aldrig någonsin lova att hata (jag hatar fortfarande rösten ibland):
http://www.youtube.com/watch?v=u9AE8QQfx_E

Veckan som var

Veckan som var hade jag ont om pengar, men det kom ganska lämpligt efter jul, nyår och diverse fester och fikanden med återvändare fanns det inte alltför mycket pepp på att gå ut, eller fika eller käka lyxmat. Det kändes bara bra att hålla i slantarna och bara gå runt och trivas med livet som sådant. Till det hela hör att jag haft en ledig vecka från både skola och jobb och det sitter aldrig någonsin fel.

Trevligt som hänt under veckan var fika med Sara igår och jullunch hos Petter med utbyte av presenter, varav en bohemstekarpresent och god bok till mig samt en skiva med snyggt omslag till honom. Att han inte har vinylspelare är hans problem.

Idag spelar Svennis City mot Everton så det blir O'Learys och en öl idag, medan mamma fyller 61 så jag ska dit och ta vara på all den goda maten som bjuds.

Allt gott.

2007

2007

Det är dags att jag skriver igen.
Det är dags att jag summerar 2007.


Jag gör det i tjugofem punkter. Ni får ursäkta att det är så mycket klosterliv och resesnack, men det får ni bjuda på, det var ändå årets upplevelser, tillsammans med årets två större händelser på kärleksfronten men de finns med på sina hörn de också. Marocko var inte heller helt dumt.

Årets 2007

1-99: 60-åring: Mamma och Pappa!!! Stort grattis till dem. Nu kräver jag att de håller ut 60 till!

A... Allsång: Kafé Oyak sista kvällen under första Taizéveckan, där en veckas trubadixande exploderade i ett crescendo med över 5 trubadurer och 200 glada och nyktra i publiken... Bara kärlek!

B... Bananskal. Vård och Omsorgsarbete 200 poäng på KomVux, mest sådär på chans och helt oplanerat, som med ekonomisk trygghet och praktik inom vården löste så många många av mina knutar!

C... Celine Dion: När jag i en Så Ska det Låta-liknande musiktävling på ett vandrarhem i Marseille för full hals sjöng den enda låten på engelska - My Heart Will Go On. Jag vann de franska kvinnornas hjärtan som bara en diva från Quebec kan göra. Suck.

D... Dylan Moment. Den drömska stund jag fick av lyssna på Most of the Time på tåget från St Rafael där jag sovit på gatan, på väg mot Marseille och sedan nya vidder allt medan dagen vaknade över kustbergen i Provence och en flicka med världens mörkaste ögon och största gitarrväska satt mittemot mig. Det här ska nog bli bra det också var den bestående känslan.

E... Export: Leken Rutan/Djungel-telegrafen som gjorde en Taizésuccé


F... Fiffi, som i vårterminens flickvän (samt flickvänsnamn för hela kollektivet kollektivet! Nästa mål var f.ö Kicki, Titti och Fiffi, men nu när Mattias drog till Oslo är det väldigt oklart vad som gäller. Jag vill tydliggöra att Titti har ingen koppling alls till någon jag känner, på något sätt alls, vill jag påpeka)

G... Goa Gäng. Absolut inte IFK Göteborg, det är ovärdigt för vinnare av en serie att festa på klubbstugan med bespisningspyttipanna. Istället hyllar jag St Etienne som är årets football manager-lag och en ny personlig favorit. Detta är mycket tack vare att laget åtföljdes av trevligt häng med bröderna Pettersson. Jag har tagit dem till mitt hjärta, särskilt efter att ha träffat fanatiska ASE-are på Hotel Bonneveine de Marseilles och insett att en klubb som haft både Platini och Lasse "fattigmanschippen" Nilsson måste älskas. Att Piquionne stack till Monaco för pengarna ser vi inte på med blida ögon!

H... Hotell: Slitna vandrarhemmet Hotel Bonneveine i Marseille, ingen konkurrens

I... Ivan: iVan Morrison, framförallt med sommarens på väg till jobbet-låtar Streets only knew your name, Days like this, Caravan

J... Judas & Räddare i Nöden: Youcef! Mitt i en av årets bittraste stunder går jag ensam hem, sviken av vänner och livet självt när plötsligt JUDAS som inte behagat dyka upp tidigare som lovat helt oplanerat gör det när man behöver det som allra mest. Det glada utropet lät inte vänta på sig: JUDAS!

K... Kontinenter: 2 (Europa, Afrika)

L... Länder: 6 (Marocko, Frankrike, Skottland/Storbrittanien, Irland, Tyskland, Österrike)

M... Marknad: basarerna i legendomsusade miljonstaden Marrakech!

N... Nunna: Sister Agatha som basade över nunnorna på Taizédagiset La Olinda, där jag upptäckte att jag har helt okej hand med barn (som jag inte trodde att jag gillade så mycket).

O... Ofullbordade målsättning: Att ta sig till Everton-match på Goodison Park och Beatles hemstad Liverpool. Ren otur, jag lovar, men i år händer det. Redan i vår!

P... Paris! (med Portugiser) Hade goa stunder i Paris. Inte minst tack vare några sköna portugiser och en australiensare.

Q... Quality Time: Resorna under året framförallt och Taizé i 2 veckor, 3 dagar i synnerhet. Satt riktigt fint!

R... Roomie-häng. Jag och Petter på Ume Open-efterfesten där Moneybrother DJ:ade och jag och Petter STEKTE (man steker det är stek, frisyren är inbakad) med varsin liter havremjölk i händerna i brist på sprit. Alla tecken tyder på att det funkade hela vägen, för vi hade grymt kul, dansade (vilket jag inte gör nykter) och att Petter till och med spydde. Havremjölksfestande måste med andra ord ske igen 2008! Samma väg hem stapplade jag astrött tillsammans med trummisen från det återförenade Henry Fiat, som jag tills dess aldrig hört talats om och vi snackade Tåg-Självmord och att jag hade livet framför mig. En alltigenom bra start på den våren.

S... Stek: Rivieran med Marsán, Troppan och Raffan. Adelsfesten på språkgränd får här en hedervärd andraplats!

T... Tolkien Moment. Vandrarhemmet Rucksacks/Globetrotters i Glasgow som jag och kanadensaren Ryan gav namnet The Dead Marshes eftersom alla där var helt under ytan och bittra med livet bakom sig och man fick kämpa för att de inte skulle dra med en ner i gyttjan. Samt att tysken Stefan påminde lite om Gollum.

U... Underbara typ: Amerikansk-guatemalansk skotte i Taizé. Skönare lirare har jag inte träffat! Rio var hans namn.

V... Vid första ögonkastet: Ms 99 Luftballoons

W... Woodstock, Trästockfestivalen med mest Mattias och lite Gunnar och en del trevlig musik, framförallt ett välkommet avbrott från sommar-Umeå.

X... : Anna Svenmarker som i form av ett ex jag är dålig på att höra av mig till gav mig årets bästa råd: " Johannes, låt inte detta bli sommaren då du blev dumpad!" Ett gott råd som blev startskottet på en helt okej sommar som slutade med ett mig i Europa På Drift.

Y... You Know It: Justin
När jag satt ensam på ett vandrarhem och drabbad av the road blues frågade jag mig själv var i helvete jag kunde få tag på någon att ha en kul kväll med i Paris. Klockan var redan 21:30 och det borde ha varit kört men jag tänkte att jag svidar om och ger den här kvällen ett försök. Plötsligt slås då dörren till rummet upp och en sliten solbränd australiensare med bohemisk klädstil kommer in genom dörren och säger what up mate? eller nåt liknande och i mitt huvud jublar " You know it! This is your guy!"

Z... Zebradiss: " You look like a zebra! You have a big nose and you always wear stripes!"

Å... Återseende: många trevliga sådana under 2007. Taizé, Galway, Josef och Sebastian, Fleur (mer Carrot Pasta åt folket!!!)... Sebastian vinner nog ändå, eftersom vi då inte setts sedan 2005! Ett helt underbart häng i en park på Söder, bara goa tider!

Ä... Äntligen! Komma hem från resan i september. Men allra bäst var nog att få komma tillbaka till Taizé. Jag minns hur jag inte kunde låta bli att le, nästan skratta av glädje, och säga till mig själv äntligen! Helt klart ska jag tillbaka dit. Sprid min aska där, det blir fint. Vore jag mindre av en kvinnokarl kunde jag mycket väl vara munk idag.

Ö... Öbacka Servicehus, årets jobb