In Between Days
Allmän känsla
------------
Jag är in between days.
Nu är jag hemma. Jag har vänt upp och ned, ut och in, på mig själv i en vecka ungefär. Och det var ganska underbart att få känna på riktigt igen. Att känna på hur det är jag tror jag minns att det ska kännas. Men nu är jag hemma och det är underbart på något sätt.
De riktigt stora orden kom fram och det skrämde mig lite, men någonstans var det ju riktigt underbart att få höra dem. Kanske är det något som sades där som jag kommer bära med mig länge, länge; kanske lite som en skimrande rustning mot de hårda tankar jag ofta kapar mig själv med någonstans vid fotknölstrakten.
And God knows I could use that
And God knows I could use that
För jag sätter batterierna på laddning, slår på en bra skiva och sätter mig ned i soffan med en drink (självklart bjuder jag de andra) och väntar på att något stort och viktigt ska ramla ned huvet på mig.
Bäst just nu: att få sluka en Nick Hornby-bok under resan. Ingen jävel ska påstå att han är dålig. Det är en dålig jävel till att påstå sånt, eller en kulturdinosaurie av nåt slag... Han sätter ord på så mycket skitsnack jag sagt eller inte sagt. Bra där.
Fint också att jag hann träffa mina systrar och till och med AnnaB, det gjorde resan ännu värdare.
------
Och idag lärde jag mig hjärt-lungräddning samt en del annat. Inte dumt.

0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home