Jag har en massa utkast som är ärliga och öppenhjärtiga. Men jag är för feg för att skriva det som står där så att folk kan se, jag är rädd för att vara löjlig. Det är ännu fånigare.
Det finns ingen stolthet hos fega människor.
Men jag försöker berätta lite grann i alla fall:
- Jag hade en kärlekshistoria i somras som det inte blev så mycket mer av, men som förvirrat mig en hel del och jag funderar ganska mycket just nu kring det här med relationer och vad jag söker efter och så där.
- Jag börjar 7 på morgonen hela den här veckan och jag hatar det, eftersom det förvägrar mig den tid på dygnet då jag brukar kunna tänka som allra klarast och reflektera som mest. Natten har bestulits mig. Jag hatar morgonen med vrede och saknar natten med sorg. Snart är den min igen och då hoppas jag att jag ska kunna få tänka klart igen.
- Jag har en massa projekt jag engagerat mig i och det stressar en del samtidigt som jag inte alls varit bra på att sköta skolan. Framförallt eftersom jag går och väntar på ett CSN-bidrag som aldrig kommer och jag inte vill lägga mina sista matpengar på en Medicinsk Grundkurs av Bodhell á 450 kr. Det är tur att det är på distans, men det här innebär att jag kommer sitta i skiten någon gång i december.
- Jag funderar på att resa utomlands i oktober eller november. Jag funderar på att flytta till någon annan ort. Jag funderar mycket på sånt just nu. Jag tror det är hösten som överfallit mig.
- Det är lite för mycket vardagstristess just nu! Jag vill ha Glory Days, inte diskussioner om vems tur det är att diska, eller att dagens höjdpunkt är när det är House på TV.
- Jag funderar mycket på min tro just nu och vad jag vill göra av den, Taizé var inspirerande som vanligt. Den här gången är mitt medmänskliga ansvar i lite mer fokus än förut.
- Det slog mig för ett tag sen att jag har typ, vadå, tre tjejkompisar kvar i Umeå och ingen som jag hänger med. Det är lite skrämmande, dels eftersom jag alltid haft många tjejkompisar och dels eftersom jag inbillar mig att man snackar på olika sätt med killar och tjejer och att jag nu saknar en bit av "kompisar man kan prata med"-kakan.
- Större delen av min pepp just nu går till att följa fotboll hängivet, men jag tror att det blir bättre nu när det framöver blir lite fler lediga helger och lite mer ordning och reda på det mesta så att man kan engagera sig i projekt och försöka hänga med sina kompisar utan att man ska planera det en vecka i förväg!
Slutligen tycker jag hösten är ett förbannat härke.
Det finns inget mysigt med att sitta och dricka te under filtar och säga "ooooh vad mysigt med höst när det är blåsigt och en massa löv ute!" - det är mycket möjligt att det är just sådana idiotiska kommentarer som är det absolut värsta med hösten!
There you go!
// Johnny
(vilket folk faktiskt har börjat kalla mig nu!)
Tell everybody i'm on my wayAnd i'm loving every step i takeWith the sun beating down, yes i'm on my wayAnd i can't keep this smile off my faceEller så är det inte vår på minst ett halvår! Men det är lugnt, det blir bra hur det än blir.
Take heart!
Nil Satis Nisi Optimum
