Idag har det varit många viktiga samtal, stora som små. Med syskon, föräldrar och vänner. Ännu en dag som utspelar sig mer i hjärnan än i vardagen.
Jag börjar längta mig bort igen. Men är känslan förrädisk eller något att lyssna på?

En gammal vapendragares ess på hand tog slut och han förlorade till hjärter dam som man säger. Blev en del snack om mina erfarenhet kraschlande förhållanden... Och man får säga att det väckte en del minnen till liv, helt klart. Det slog mig hur avlägsen den där gamla bitterheten känns. Ja och riktigt gammal är den ju också. Har ju försökt ringa nån gång då och då, men nu säger en röst jag inte förstår nåt i stil med att "numret är inte i bruk". Jag hoppas du har det bra i alla fall, vad du än har för dig. Bli inte kär i utlänningar är dagens tips till dagens ungdom!

---------------------------------------------------------

Je eher du getzt

----------------------------------------------------------

Låna mig ett par vingar!